Avelsmål

Avelsmål 2012

Förutsättningar:



 
* Framtidens bruksbesättningar ökar i storlek.
* Djurmaterialet blir homogenare. Inte i färg men i typ.
* Ekonomin blir viktigare.
* Kvalitetskraven ökar.
* Vi får bruksbesättningar med "KRAV"
* Slakten ställer större krav på sina leverantörer.
Marknad: * Störst är bruksbesättningarna.
* En liten del inom svensk Charolaisavel.
* Ökande och relativt omfattande export

Charolais ska även fortsättningsvis ha den ledande rollen i svensk köttrasavel, huvudinriktningen är som faderras, men det är viktigt att allround-karaktären bibehålles.

Charolaisdjuren ska vara användbara i förekommande korsningssystem, passa in i rationella uppfödningsmodeller och ge uppfödaren optimala ekonomiska förutsättningar.

Charolaisrasens främsta och mest betydelsefulla egenskaper, framöver och som tidigare är:

  • hög tillväxt
  • utmärkta slaktkroppsegenskaper
  • låg foderförbrukning/kg tillväxt

Dessa egenskaper i kombination har gett rasen dess oöverträffade slutgödningskapacitet.
För att nedanstående uppsatta mål ska nås, förordas användning av det bästa avelsmaterialet, oavsett ursprung eller hornstatus.
 

 Produktionsegenskaper  




 
 Tillväxt  Tjurar  350-375 kg slaktvikt vid 12-14 månader
 Avelsframsteg    (Enligt BLUP) Ettårsvikten skall öka minst 1 kg/år
 Formklass  Tjur  R - U
 Kviga  Minst R
 Fettklass  Tjur  2 - 3 (06 – 08)
 Kviga  2 - 3 (06 – 10)
 Marmorering    Framtidskrav så snart mätinstrument finns  tillgängligt
 Kalvning            


 
 Inkalvningsålder 24 - 26 månader
 Kon ska kunna kalva utan assistans
 Kalvvikter  Tjur  Ca 49 kg i medeltal
 Kviga  Ca 46 kg i medeltal
 Mjölk                                                     * Det är viktigt med tillräckligt bra mjölkanlag för att kalven, utifrån yttre    förutsättningar, skall uppnå optimal 200-dagars vikt även utan tillskottsutfodring
Fertilitet:                     
                                           



                                       
* Testikelmått minst 32 cm vid 12 månaders ålder

* Tjurarna betäckningsdugliga vid 12 månaders ålder

* Kvigor skall ha tidig könsmognad

* Kalvningsintervall 12 månader
 Underhållsbehov:         




                                       
* Kon skall kunna producera och bibehålla normal kondition.

* Kunna producera även under extensiva förhållanden.

* Kon skall kunna benämnas "Förnöjsam".
Storlekstyp:                           


            




                                       
* Starka, korrekta skelett med ben och klövar som ger naturliga rörelser och harmonierar med storlek och tillväxtkapacitet.

* Starka benvinklar som ger förutsättningar till jämnt fördelad belastning på leder och klövar.

* Klövar med (om något) minimalt verkningsbehov.

* Form på juver och spenar så att kalven lätt kan dia, helst något korta och pigmenterade spenar.
 Lynne:  




                                       
* God hanterbarhet.                                                                 

* Naturligt flockbeteende.

* Normala modersegenskaper.

Rasbeskrivning Charolais.

Rasen

Charolais är ursprungligen en Fransk köttras, varifrån också de största importerna kom till Sverige under slutet av 1960-talet. Under 1990-talet importerades från Kanada ärftligt hornlösa (polled) Charolaisdjur.

Rasen är lätt igenkännlig; Enfärgad med vit till gulvit nyans. Djuren är storvuxna med kraftig och robust kroppstyp. Klassningsutfallet är, vid rätt uppfödning, mycket sällan lägre än R . Oftast U och inte sällan E. Vuxna tjurar väger 1100 - 1400 kg och vuxna kor 700 - 950 kg. Genomsnittlig vikt vid födseln är för tjurkalvar 49 kg och för kvigor 46 kg.

Produktionsegenskaper

Det som kännetecknar Charolais är bl.a. starka tillväxtanlag, låg foderförbrukning / kg tillväxt, högt slaktutbyte och mycket bra slaktkroppsklassificering. M.a.o. en ras mycket väl lämpad för en intensiv och effektiv köttproduktion. Charolais används därför i stor utsträckning som faderras i landets dikobesättningar.

Svensk Charolais har framgångsrikt inriktat avelsarbetet på att förbättra kalvningsegenskaper och tillväxtanlagen. På senare år har också allt större vikt lagts vid att förstärka mjölkanlagen och funktionell exteriör.


Viktkrav för att kunna stambokföra djur.

All stambokföring av köttrasdjur skall beställas via husdjursföreningen som handhar KAP.
Det går inte snabbare att beställa via stamboksexpedition. Om djur inte klarar kraven får handläggaren på husdjursföreningen omedelbart besked om detta via sin dator och orsaken kan åtgärdas snabbare.
 

 Tjurar
 
 200 dv 310 kg  Kvigor
 
 200 dv  260 kg
 365 dv 540 kg  365 dv  370 kg

Några besättningar stambokför djur i B-registret som ej uppfyller viktkraven för A-registret. Om ni köper djur bör ni vara noga med att kontrollera att djuren är stambokförda i A-registret eller uppfyller kraven för detta.
Djur i B-registret uppfyller helt enkelt inte de mål och krav som man har rätt att ställa på renrasig Charolais