Avelsmål

Avelsmål antagna av årsmötet 2013

Förutsättningar:	* Framtidens bruksbesättningar ökar i storlek. * Djurmaterialet blir homogenare. Inte i färg men i typ. * Ekonomin blir viktigare. * Kvalitetskraven ökar. * Vi får bruksbesättningar med "KRAV" * Slakten ställer större krav på sina leverantörer.
Marknad:	* Störst är bruksbesättningarna. * En liten del inom svensk Charolaisavel. * Ökande och relativt omfattande export

Charolais ska även fortsättningsvis ha den ledande rollen i svensk köttrasavel, huvudinriktningen är som faderras, men det är viktigt att allround-karaktären bibehålles.

Charolaisdjuren ska vara användbara i förekommande korsningssystem, passa in i rationella uppfödningsmodeller och ge uppfödaren optimala ekonomiska förutsättningar.

Charolaisrasens främsta och mest betydelsefulla egenskaper, framöver och som tidigare är:

hög tillväxt
utmärkta slaktkroppsegenskaper
låg foderförbrukning/kg tillväxt

Dessa egenskaper i kombination har gett rasen dess oöverträffade slutgödningskapacitet.
För att nedanstående uppsatta mål ska nås, förordas användning av det bästa avelsmaterialet, oavsett ursprung eller hornstatus.

Produktionsegenskaper	Tillväxt	Tjurar	350-375 kg slaktvikt vid 12-14 månader
		Kvigor	Minst 275 kg slaktvikt vid 12-14 månader
		Slaktkroppstillväxten är den egenskap som är tyngst viktad inom Avelsindex ( AIX ) och står för 35 % av AIX, vilket ska innebära att slaktkroppstillväxt är den egenskap för vilket det görs störst avelsframsteg.
	Formklass	Tjur	R+ - U+
		Kviga	Minst R-
		Egenskapen för formklass utgör 9 % av AIX vilket innebär att vissa avelsframsteg kommer att göras. Vid linjär exteriörbedömning ska muskeldetaljer vara poängoptimerade och viktade så att formklassförbättring kan göras utan att påverka kalvningsegenskaperna negativt.
	Fettklass	Tjur	2+ - 3 (06 – 08)
		Kviga	2+ - 3+ (06 – 10)
		Viktningen i AIX syftar till att uppnå en viss höjning av anlagen för fettgrupp
	Marmorering	Framtidskrav så snart mätinstrument finns tillgängligt

Kalvning	Inkalvningsålder 24 - 26 månader
	Kon ska kunna kalva utan assistans
	Kalvvikter	Tjur	Ca 49 kg i medeltal
		Kviga	Ca 46 kg i medeltal
		Som faderras är de direkta kalvningsegenskaperna viktigast eftersom Charolaistjurar ofta används på kor av lättare typ. Därför är egenskapen Lkd ( lätta kalvningar direkt ) viktad med 30 % av AIX, vilket ska innebära klara avelsframsteg för egenskapen. För maternella kalvningsegenskaper är viktningen 9 % som ska innebära vissa avelsframsteg. Vid linjär exteriörbedömning ska kropps- och muskeldetaljer som kan påverka kalvningsegenskaperna vara poängoptimerade och viktade så att det bidrar till avelsframstegen.

Mjölk	* Det är viktigt med tillräckligt bra mjölkanlag för att kalven, utifrån yttre förutsättningar, skall uppnå optimal 200-dagars vikt även utan tillskottsutfodring
	Mjölkanlagen är viktade med 13 % av AIX vilket ska medföra förbättring av egenskapen.

Fertilitet:

* Testikelmått minst 32 cm vid 12 månaders ålder
Tjurar avsedda för renrasavel ska ha godkänt testikelmått

* Tjurarna betäckningsdugliga vid 12 månaders ålder
Vid linjär exteriörbedömning ska tas stor hänsyn till tjurens rörlighet

* Kvigor skall ha tidig könsmognad

* Kalvningsintervall 12 månader

Underhållsbehov:

* Kon skall kunna producera och bibehålla normal kondition.

* Kunna producera även under extensiva förhållanden.

* Kon skall kunna benämnas "Förnöjsam".

Storlekstyp:	Tjur 7,0 – 8,5 = korshöjd 135 – 142,5 cm vid 12 månader
	Ko 6,0 - 7,5 = korshöjd 142 – 150 cm som vuxen.
	Vuxna kor skall väga 750 – 900 kg vid normal kondition vid avvänjning.
	Vid linjär exteriörbedömning beskrivs djurets storlek med en poäng som speglar både djurets höjd och kroppsmassa, optimum är satt med hänsyn till avelsmålet.
Exteriör/funktion:	Starka, korrekta skelett med ben och klövar som ger naturliga rörelser och harmonierar med storlek och tillväxtkapacitet. * Starka benvinklar som ger förutsättningar till jämnt fördelad belastning på leder och klövar. Vid linjär exteriörbedömning är bedömningspunkterna för ben och kroppstyp poängoptimerade och viktade för att främja exteriört och funktionellt korrekta individer som därmed får bra hållbarhet. * Klövar med (om något) minimalt verkningsbehov. * Form på juver och spenar så att kalven lätt kan dia, helst något korta och pigmenterade spenar.

Lynne:

* God hanterbarhet.

* Naturligt flockbeteende.

* Normala modersegenskaper.

Rasbeskrivning Charolais.

Rasen

Charolais är ursprungligen en Fransk köttras, varifrån också de största importerna kom till Sverige under slutet av 1960-talet. Under 1990-talet importerades från Kanada ärftligt hornlösa (polled) Charolaisdjur.

Rasen är lätt igenkännlig; Enfärgad med vit till gulvit nyans. Djuren är storvuxna med kraftig och robust kroppstyp. Klassningsutfallet är, vid rätt uppfödning, mycket sällan lägre än R . Oftast U och inte sällan E. Vuxna tjurar väger 1100 - 1400 kg och vuxna kor 700 - 950 kg. Genomsnittlig vikt vid födseln är för tjurkalvar 49 kg och för kvigor 46 kg.

Produktionsegenskaper

Det som kännetecknar Charolais är bl.a. starka tillväxtanlag, låg foderförbrukning / kg tillväxt, högt slaktutbyte och mycket bra slaktkroppsklassificering. M.a.o. en ras mycket väl lämpad för en intensiv och effektiv köttproduktion. Charolais används därför i stor utsträckning som faderras i landets dikobesättningar.

Inledningsvis inriktade Svensk Charolais framförallt avelsarbetet på att förbättra kalvningsegenskaper och tillväxtanlag. Med tiden har allt större vikt också lagts på att förstärka mjölkanlag och funktionell exteriör.

Viktkrav för att kunna stambokföra djur.

All stambokföring av köttrasdjur skall beställas via husdjursföreningen som handhar KAP.

Om djur inte klarar kraven får handläggaren på husdjursföreningen omedelbart besked om detta via sin dator och orsaken kan åtgärdas.

Följande minimivikter gäller vid stambokföring. Födelsevikt och minst en godkänd 200- eller 365 d-vikt måste vara registrerad.

Tjurar	200 dv	310 kg	Kvigor	200 dv	260 kg
Tjurar	365 dv	540 kg	Kvigor	365 dv	370 kg

Några besättningar stambokför djur i B-registret som ej uppfyller viktkraven för A-registret. Om ni köper djur bör ni vara noga med att kontrollera att djuren är stambokförda i A-registret eller uppfyller kraven för detta.
Djur i B-registret uppfyller helt enkelt inte de mål och krav som man har rätt att ställa på renrasig Charolais